Det är intressant det här med sjukdomar och sjukdomstillstånd. Jag har
sen strax innan påsk haft konstant magvärk som enbart ökat i smärtgrad
och har de senaste dagarna även mått illa och kräkts om natten. Idag
uppsökte jag läkare som tog en massa prover efter att ha klämt på min
mage och konstanterat att det är min tjocktarm som gör ont (men det
känns som mensvärk gånger tusen, men det var tydligen inget
märkvärdigt). Jag fick helt enkelt ta prover som ska utesluta
tumörceller, eller vad det är. Bukspottkörteln, lever, mjälte,
tjocktarm. Begrep inte så mycket. Men proverna togs och jag skickades
hem.
Så jävla (ursäkta språkbruket) ont i magen har jag. Kan inte
sitta upp och inte heller ligga ner. Känns "bäst" då jag står upp men
inte då jag utför sysslor som innefattar lyft och vändningar. Sen
illamåendet.. fy f.n.. kan tala om att det inte är trevligt att somna
med spy i halsen för att vakna timmar senare och känna spyt i munnen.
Hann nätt och jämt in på toaletten.
Även om jag VET att jag inte
lider av någon allvarlig åkomma, som exempelvis cancer, undrar man ju
vad det är som är fel. För något är det uppenbarligen. Jag blev rådd av
läkaren att gå till akuten. Eftersom jag inte räknar med att vara
smärtfri hux-flux imorgon så går jag till akuten imorgon. Skitsamma om
jag får sitta i ensamhet och uggla i timmar.. jag MÅSTE få svar på vad
det är som felar för något är det uppenbarligen.
Men inte cancer,
även om man inte får skratta åt sådana sjukdomar skrattar jag lite åt
att läkaren ens ska ta sådana prover. Sannolikheten är minimal.
Nu ska jag ta en dusch och sen krypa ner under en filt. Trycka i mig alvedon och naproxen jag fått utskrivet.
